onsdag 6 april 2011

Icke att förväxla med hissmusik

Detta inlägg skall handla om en film som på svenska döptes till 'Hiss Till Galgen' och dess filmmusik, därav min icke helt oävna rubrik.

Filmen är inte ett mästerverk. Men den har mästerliga ögonblick. Louis Malle som regisserade filmen, som på originalspråket heter 'Ascenseur pour l'échafaud', hade idéer som för den tiden - 1958 - var ganska nyskapande. Han ville få in lite mer verklighet, lite mer realism. Jeanne Moreau som spelar en av huvudrollerna var redan en känd fransk skådespelerska och skönhet som nog inte var van att gå till jobbet mer eller mindre osminkad. Men det var just vad hon fick göra i den här filmen.


Tillsammans med nedtonat ljusarbete, parisisk nattlig stadsmiljö och ett så ödsligt och melankoliskt klart trumpetljud som bara Miles Davis i högform kan frambringa får man uppleva en nattvandring som nästan tar andan ur en.


Miles Davis spelade in hela soundtracket till filmen tillsammans med en kvartett skickliga franska jazzmusiker under en natt, mer eller mindre improviserat, medan bandet fick filmsekvenserna som skulle ha musik uppspelade framför sig.
Svårare än så behöver det inte vara för genier.

Här kan du se ett litet klipp på Miles framför filmduken, hans trumpet, och den rök som alltid omgav honom.


Detta fantastiska soundtrack finns på Spotify om du inte avnjutit det förut.

2 kommentarer:

  1. Det tycker jag du skall göra! Det är en bra film. Finns säkert för en billig penning på CDON tex.

    SvaraRadera